Man har redan länge forskat i stickningens positiva hälsoeffekter. Många forskare är av den åsikten att det är en ny form av mindfulness. Speciellt viktig tycker man att stickningens och virkningens rytmiska rörelse är, som till och med jämförs med en accepterande medveten närvaro, mindfulness. Mindfulness är en effektiv stressmedicin, det är alltså inget att undra över att man kunnat konstatera, att även stickning och virkning motverkar stress, smärtor och även depression. För den som kontinuerligt kämpar med ett informationsflöde och ständigt jäkt, är stickning bra akutvård. Den lär oss tålamod och uthållighet.

De som talar för stickning kallar den till och med för en ny yoga. Vardera är urgamla färdigheter, vardera tvingar utövaren att dra ner på takten och stanna upp i den närvarande stunden. Vardera försätter utövarens hjärna i ett meditativt tillstånd.

Befrämjar inlärning och förbättrar minnet

Hjärnan har även annan nytta av stickning: man har kunnat konstatera att den befrämjar inlärning, ökar koncentrationsförmågan, förbättrar minnet och utvecklar motoriska färdigheter.  Kinestetiska inlärare har speciellt stor nytta av stickning, eftersom rörelsen underlättar för dem inlärningen oberoende av om det är frågan om händernas rörelser eller till exempel att gå. Händernas rytmiska rörelser då man stickar eller virkar passar alltså utmärkt som minnesstöd för kinestetiska inlärare.

Stresslindring

Stickning har en så god effekt på hjärnan, att möjligast många, såväl unga som gamla, borde lära sig den färdigheten och ta den med i utrustningen för vården av hjärnan. När man stickar mår hjärnan bättre, stressen hålls i styr och det man själv tillverkat, en tröja, en sjal, vantar eller mössa, gör en på gott humör och glad över att ha lyckats. Garnens sammansättning och färger har även sin andel i lustkänslan.

Hjälp för lässvårigheter och koncentrationsstörningar

En jäktig och stressig arbetsdag kan man avbryta med att sticka. Man kan sticka på föreläsningar, i läkarens eller tandläkarens väntrum, under arbetsresor, i bussen eller tåget. Om man skulle tillåta stickning och virkning under skollektionerna, kunde man även få minskade störningar i ordningen. Man har fått lovande resultat med stickningens gynnsamma inverkan på inlärare som lider av läs- och koncentrationssvårigheter eller av ADHD.

Smärtlindring

I världen har man kommit till insikt om stickningens terapeutiska inverkan. I England har man till exempel fått goda resultat i vården av panikstörningar och av kroniska smärtpatienter. När man stickar ”glömmer” man såväl fysisk som psykisk smärta, mängden av stresshormonen kortisolin minskar samt mängden av lusthormonet dopamin samt seroton ökar. Till exempel i den engelska staden Bath sammankommer varje vecka i det lokala sjukhusets smärtklinik en grupp som lider av kronisk smärta för att sticka och virka tillsammans.

Stickning:

Kan minska depression och stress

Kan förbättra inlärningsresultat och koncentrationsförmågan

Utvecklar motoriska talanger

Kan förebygga minnesstörningar och dementi

Sätter utövaren i ett meditativt tillstånd av accepterande medveten närvaro

Kan minska kronisk smärta

Källa: Raija Kivimetsä. Boken ”Parasta aivoillesi” (Otava)